Projekt och nyheter

Arkeologisk slutundersökning i samband med anläggande av

vindkraftpark i Maltesholm, Östra Sönnarslövs socken

 

I samband med anläggande av en vindkraftpark inom ägorna för Maltesholms gods utanför Östra Sönnarslöv har vi genomfört en arkeologisk slutundersökning av delar av fossil åkermark (fornlämning nr 346:1 och nr 405:1) och av ett gravröse beläget inom en fossil åker (fornlämning nr 346:1).

 

Inom den fossila åkermarken, fornlämning nr 346, kunde fyra olika röjningsfaser beläggas under perioderna yngre romersk järn-ålder, folkvandringstid, hög-senmedeltid och ytterligare en senare fas i historisk tid. Inom fornlämningen fanns minst tre gravrösen. Ett gravröse undersöktes. Graven utgjorde en brandgrav där den gravlagde var en äldre individ, möjligtivs en kvinna. Ben från den gravlagde daterades till 300-talet f. Kr, det vill säga mitten av förromersk järnålder. Vid gravläggningen brändes den döde, benen tvättades och sorterades. Stenen i gravröset hade också bränts och tvättats/kylts av. Detta tyder på en animistisk trosuppfattning. Ett från sydvästra Skåne "importerat" ythuggningsavslag fanns också i graven och har troligtvis utgjort ett gravoffer.

 

Inom den fossila åkern, fornlämning nr 405, kunde flera olika röjningsfaser beläggas under perioderna folkvandringstid, vendel-tid, vikingatid/tidigmedeltid, senmedeltid/tidig historisk tid (1700-1800-tal). Fornlämningen visade sig vara mycket mer komplex än tidigare angivet i Fornminnesregistret. Inom området detaljkarterades stensträngar i ett bandparcellsystem, röjningsrösen, hålvägar, en äldre väg, fyra gravar, terrasskanter, kolbottnar, åkerhak och en stenmur.

 

Stensträngarna i bandparcellerna, visas som heldragna linjer i nordvästlig-sydöstlig riktning på nedan kartbild. I den skånska kontexten är bandparcellerna troligtvis resultatet av en storskalig markplanering under sen vikingatid och tidig medeltid, med en permanent, stratifierad socio-ekonomisk befolkningsgrupp.

Resultatet efter detaljkartering av delar av den fossila åkermarken, fornlämning nr 405.

 

 

Arkeologisk förundersökning Vikhemsområdet i Staffanstorp

 

Under hösten 2015 genomförde vi en förundersökning inom den centrala delen av fornlämning nr 41 i Nevishögs socken. Delar av fornlämningen har tidigare förundersökts, se nedan, vilket resulterade i en bebyggelse som etablerades under yngre romersk järnålder (200-400 e.v.t) och som övergår till en bybildning under folkvandringstid (400-550 e.v.t) med kulmen under vendeltid (550-750 e.v.t.). Boplatsen tas ur bruk under vikingatiden (750-1050 e.v.t). Det faktum att boplatsen verkar ha sin intensivaste fas under vendeltiden då de flesta bosättningar tycks ha försvunnit eller minskat i betydelse, visar på en plats av mycket speciell karaktär. Boplatsen har troligtvis stått i nära relation till centralplatsen i Uppåkra.

 

Vid en systematisk metalldetektering påträffades metallfynd som visar på ett mycket högt välstånd och en klar koppling till Uppåkraboplatsen. Metallfynden var silver- och guldförgyllda dräktspännen, fågelfibulor, likarmade spännen, guldförgyllda bronspärlor, fragment av ett guldförgyllt dosformigt spänne, ett mynt av Ludvig den fromme (778-840 e.v.t, frankisk kung, helig romersk kejsare 813–840 e.v.t., Ludvig I av Franken. Tredje son till Karl den store och Hildegard av Bayern) som gjorts om till ett hänge. Bland dräktspännena var det en guldförgylld korp som utmärkte sig, snarlika dräktspännen har påträffats i Sutton Hoo, en anglosaxisk begravningsplats vid floden Deben i sydöstra England som varit i bruk cirka 600-1050 e.v.t.! Fibulorna och dräktspännena dateras i huvudsak till folkvandringstid-vendeltid. Föremålen är nu inlämnade för konservering.

 

Sex huskonstruktioner kunde också beläggas varav en treskeppig konstruktion som kan vara mer än 30 meter lång, vilket tyder på en högre stånds bosättning. Vi undersökte även tre brunnar där vi ser fram emot makrofossil- och pollenanalyser. Vid den tidigare genomförda förundersökningen visade makrofossilproverna en total frånvaro av åkerogräs vilket indikerar att det inte har skett någon odling på platsen (nr 41). Makrofossilprover från grannboplatsen med fornlämningsnr 38 visade en klar avsaknad av agnrester vilket indikerar att tröskning och rensning av skörd inte förekommit på platsen (nr 38), odling har skett med ett annat syfte än enbart för självhushållning. Detta spännande förhållande mellan boplats 41 och boplats 38 kan nu belysas ytterligare!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mynt av Ludvig den fromme omgjord till ett hänge.

 

 

 

 

 

 

Ett guldförgyllt dräktspänne föreställande en korp,

snarlika dräktspännen har påträffats i Sutton Hoo.

 

 

 

Arkeologisk förundersökning i Förslöv

 

En förundersökning har nyligen avslutats (juni 2013) inom fornlämningarna Förslöv 147:1 och Förslöv 167. Inom Förslöv 147:1 påträffades endast spridda boplatslämningar då plogen gått hårt åt anläggningarna.

 

Inom Förslöv 167 var matjordstäcket dock något tjockare och en gård bestående av ett treskeppigt långhus, 24x6 meter, med tillhörande ekonomibyggnad kunde dokumenteras. Långhuset var välbevarat med sju kraftiga bockpar som burit taket, även majoriteten av stolphålen efter ytterväggarna var bevarade. I ett stolphål tillhörande en takbärare i den nordöstra delen av långhuset påträffades stora keramikskärvor som kan ha utgjort ett husoffer. Keramiken dateras till äldre förromersk järnålder. Den tillhörande ekonomibyggnaden var 6x2 meter och belägen i exakt samma väderstreck som långhuset, VNV-ÖSÖ riktning.

 

Ytterligare ett gårdsläge finns då stolphål efter ytterligare långhusbybggelse kunde konstateras strax väster om ovan beskriven gård. Även denna gård har troligtvis haft en ekonomibyggnad för strax väster därom konstaterades också en oval hus-

konstruktion 6x4 meter stor.

 

Långhuset som påträffades inom Förslöv 167. Pinnarna markerar stolphålen efter de takbärande stolparna.

De gula flukterna markerar stolphålen efter ytterväggarna. Foto mot öster.

 

 

Samla - Riksantikvarieämbetets nya, öppna arkiv

 

Nytt för i år, 2013, är tillgången till arkivet Samla. I detta arkiv kan man söka, läsa och ladda ner Riksantikvarieämbetets digitala publikationer, från faktablad till fullständiga rapporter. Arkeologiska rapporter från verksamma inom uppdragsarkeologin kommer att läggas till löpande. Du kan enkelt hitta en publikation genom att söka via dess innehåll. Arkivet kommer fyllas på med rapporter och publikationer under året 2013.

 

CMB Uppdragsarkeologi AB arbetar just nu med att publicera de rapporter som producerats under året i det öppna arkivet. Även äldre rapporter kommer läggas in. Länk till Samla – Riksantikvarieämbetets öppna arkiv finns här: http://samla.raa.se/xmlui/

 

 

Arkeologisk förundersökning i Ängelholm

 

Hösten 2012 genomfördes en förundersökning inom fornlämning Ängelholm 53:1. Totalt påträffades stolphål, gropar, härdbottnar, en stensatt brunn, ett kulturlager samt ett dike. Brunnen var stensatt och klädd med ett cirka 0,20-0,30 meter tjockt lerlager på dess utsida. Djupet på brunnen var 2 meter där alven utgjordes av ett vattenförande material med god permeabilitet bestående av grå silt. I brunnens fyllning påträffades slammad, grov keramik som kan dateras till bronsåldern.

 

Det påträffade kulturlagret var fyndförande och bränd lera, tegel, yngre rödgods, djurben, slipstenar och kritpipsfragment påträffades. Lagret metalldetekterades och järnföremål i form av spik, beslag, hakar m m påträffades. Fyndsammansättningen av lagret visar på en datering till 1600-1700-tal. Under lagret påträffades bland annat ett dike innehållande ett keramikfragment som kan dateras till järnåldern.

 

Den påträffade stensatta brunnen innan utgrävning.

 

 

Arkeologisk förundersökning i Staffanstorp

 

En förundersökning genomfördes under 2011 inom delar av fornlämning RAÄ 41 en järnåldersboplats i Nevishögs socken. Under-sökningen resulterade i 436 anläggningar där merparten utgjordes av stolphål. Fyra treskeppiga långhus kunde konstateras bland stolphålen. I övrigt kunde ett grophus, lertäkts-gropar, en kolningsgrop, en arbetsgrop med takkonstruktion, härdgropar, en ugn, två brunnar och gropsystem konstateras. Höjdpunkten på undersökningen var dock tre offergropar där hästkranium och hästens underben deponerats.

 

Fotot visar en offergropar med hästkranium och hästens underben prydligt

nedlagda i gropen.

 

Fynden som påträffades utgjordes till största delen av djurben (häst, ko, gris, får, get), men även av keramikfragment, ett slagg, bränd lera, enstaka slagna flintor och metallföremål. Av keramikfynden kunde en fotbägare (romersk järnålder) konstateras i ett stolphål tillhörande ytterväggen i ett långhus. I övrigt hade keramiken en allmän järnålderskaraktär. Metallföremålen som påträffades utgjordes av en holkyxa av brons, en kniv, nitar och ett par oidentifierade metallföremål.

 

 

Holkyxan innan konservering till höger i bild. Till vänster i bild syns uppifrån

och ner en kniv, en nit och ett oidentifierbart metallföremål.

 

 

Holkyxan efter konservering!

 

- CMB Uppdragsarkeologi AB - Box 44 - 246 21 Löddeköpinge -

- vx 046-460 12 65 -

- Org.nr. 556838-6121 -

Kulturminneslagen

Kulturminneslagen reglerar vad man får och inte får göra med kulturminnen i Sverige. Syftet med lagen är framförallt att skydda och bevara kulturarvet. Kulturminneslagen förbjuder att ta bort, rubba, gräva ut eller skada en fornlämning utan länsstyrelsens tillstånd. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.